Allmänt

RPO är orientering där deltagarna (rävjägarna) med hjälp av en pejlmottagare (rävsax), karta och kompass ska leta reda på och besöka ett antal i terrängen utplacerade sändare (rävar).

Vid vanlig orientering är kontrollerna utritade på kartan i förväg med angiven ordningsföljd man ska ta dem i.

Vid radio-orientering vet vet man bara hur många kontroller det är, att de ligger inom kartan och man får sedan ta dem i valfri ordning.

Segraren blir den som hittat flest rävar på kortast tid.

 

  Radiopejlorientering

De två grenarna

I RPO tävlar man i 2 grenar:

  • 144 MHz där man använder en pejlmottagare med yagi-antenn
  • 3,5 MHz där man använder en pejlmottagare med ferrit- eller ramantenn

Tävlingsformer

I RPO tävlar man i följande tävlingsformer


Utrustning

När man ska jaga räv behöver man följande utrustning.

Pejlmottagare för aktuell frekvens.

I grenen 144 MHz har man en pejlmottagare med integrerad 3-elements yagi-antenn.

När man tävlar i grenen 3,5 MHz har man en liten mindre enhet med inbyggd ferritantenn och kort trådantenn.

Båda modellerna är robusta och tål alla strapatser man kan råka ut för i skogen.

radioorientering pejlmottagare

 

Karta över aktuellt område och ett kartstöd i form av en pappskiva.

radioorientering karta

 

Kompass, antingen en tumkopass eller en vanlig kompass.

kompass

 

Penna, för att rita bäringar på kartan. En kort blyertspenna som man tejpar fast på pekfingret fungerar bra. Skönast är kirurgtejp som man köper på Apoteket.

radioorientering penna

 

Stämplingsenhet som du får av arrangören. Antingen är detta ett startkort som ska stämplas med stiftklämmor vid räven, eller en elektronisk stämplingsenhet som fästs på ett finger och som sticks in i registreringsenhet vid räven.

radiopejlorientering stämplingsenhet

 

 

Kläder som passar till utomhusbruk för årstiden. Det viktigaste är att ha ett långärmat plagg på överkroppen eftersom pejlmottagarens hörlurssladd ska dras från örat ner genom ärmen och till pejlmottagaren i handen.

radioorientering kläder

 

Pejlmottagaren

Till pejlmottagaren hör en hörlur. Sladden får gå genom ärmen för att inte fastna i skogens träd.

För 144 MHz finns en svensk konstruktion som är spridd i Norden. Annars kan man köpa färdiga mottagare från andra länder.

radioorientering pejlmottagare 144 MHz

För 3,5 MHz använder man i Sverige den klassiska kontruktionen från 60-talet med en ferritantenn.

Sedan 2005 finns en byggsats att köpa i Sverige. Det är Lindesbergs Radioklubb som har en billig rävsax för 3,5 MHz som du kan bygga själv.

radioorientering pejlmottagare


Att pejla 144 MHz

När man pejlar med yagi-antenn är det signalstyrkans maximum man går på. Frekvensen 144 MHz betyder radiovågor med våglängden 2 meter som ibland kan studsa på terrängen och ge falska signaler.

pejlinstruktion 

instruktion

instruktion

Rita bäringar

Det finns två metoder för att överföra pejlingen till kartan:

Båda metoderna förutsätter att man vet var man befinner sig på kartan när man pejlar räven. Man bör också kontrollera att pejlmottagaren inte påverkar kompassen under proceduren.

Orientera-kartan-metoden

Denna metod går ut på att hålla pejlmottagaren över kartan som är orienterad i nord-syd riktning. Bäringen överförs antingen på fri hand eller genom att använda pejlmottagaren som linjal. Man kan använda en tumkompass för att orientera kartan.


Kompasskurs-metoden

Denna metod kräver att man använder en kompass med vridbart kompasshus. Metoden är densamma som när man tar ut en kompasskurs i vanlig orientering.


Att pejla 3,5 MHz

När man pejlar med ferrit- eller ramantenn är det signalstyrkans minimum som man går på. Dock får man 2 minmum på ett helt varv och måste då göra en sidobestämning för att ta reda på vilket av de två minimum som är det riktiga. Detta är alltså ett extra moment jämfört med att pejla 144 MHz. Fördelen med 3,5 MHz är dock våglängden på 80 meter som inte störs av terrängen.

radioorientering förbered pejlmottagaren

radioorientering

radioorientering instruktion

radioorientering instruktion

radioorientering instruktion

Rita bäringar

Det finns två metoder för att överföra pejlingen till kartan:

Båda metoderna förutsätter att man vet var man befinner sig på kartan när man pejlar räven. Man bör också kontrollera att pejlmottagaren inte påverkar kompassen under proceduren.

Orientera-kartan-metoden

Denna metod går ut på att hålla pejlmottagaren över kartan som är orienterad i nord-syd riktning. Bäringen överförs antingen på fri hand eller genom att använda pejlmottagaren som linjal. Man kan använda en tumkompass för att orientera kartan.

radioorientering instruktion


Kompasskurs-metoden

Denna metod kräver att man använder en kompass med vridbart kompasshus. Metoden är densamma som när man tar ut en kompasskurs i vanlig orientering.

radioorientering instruktion

Närstriden

Om man befinner sig i närheten av räven men inte hittar den under "närstriden", då får man vänta tills räven sänder sitt nästa pass. Har man tur kan man dock finna den "på kompass". Det innebär att man tar en noggrann kompasskurs under den avslutande pejlsignalen och sedan går efter denna kompasskurs. Med noggrann pejling och noggrann kompassgång kan man hitta räven även om avståndet är några hundra meter.


Sändaren (räven)

Sändaren är en liten låda med kombinerad sändare, tidsautomatik och batteri. Ibland är den gömd under en buske men ofta markerar man räven med en liten (10 x 10 cm) orienteringsskärm så att kontrollen ska synas på några meters håll. På sändaren finns en display som visar tävlingstiden. Där kan man vid svenska tävlingar avläsa sin sluttid när man tar sista räven.


Sändaren "Mickel" som är vanlig i Sverige.
Sändningen sker med långsam telegrafi men man behöver inte kunna telegrafitecknen, det räcker med att kunna räkna. Varje räv har en signal för identifiering där det sista tecknen är rävens unika nummer.

signaler rpo
Rävarnas  identifieringssignaler.

Sändarantennen för 3,5 MHz är en ca 8 m lång vertikal tråd med 3 jordplan utlagda på marken.
Sändarantennen för 144 MHz är en liten rundstrålande halo eller kryssdipol. Det är enklare att sätta upp denna antenn jämfört med att vid 3,5 MHz kasta upp en antenn i ett träd och lägga ut jordplan.


Typiska antennuppsättningar för de olika frekvenserna.



Tävling enligt internationella regler

Sändningsintervall

I tävlingar enligt internationella regler har man 5 kontroller som delar en 5-minuters sändningscykel.
När kontroll nr 1 sänt sitt "pass" tystnar den och kontroll nr 2 tar vid, därefter nr 3 osv tills alla sänt var sin gång. Efter 5 minuter har alla sänt var sin gång och kontroll 1 börjar om igen. Detta pågår under hela tävlingstiden som normalt är 2 timmar.

radioorientering sändningsintervall

Sändningsintervall enligt internationella regler med 5 kontroller. Här visas kontroll nr 3.

Karta och kontroller

När du får kartan är startpunkten och målet utritat. Dessutom gäller följande villkor:

Målgång

Man får ta kontrollerna i vilken ordning som helst och sluttiden tas vid målet.

Tävlingen

1. Vid starten måste alla deltagare lämna in sin pejlmottagare på anvisad plats före första start. Detta för att undvika "tjuvlyssning" under startproceduren.
2. Starten sker i startgrupper med en eller två deltagare från varje klass, var 5:e minut. Det betyder att det tar en stund innan alla deltagare har hunnit starta.
3. När första räven börjar sända tar man dess bäring och ritar in på kartan. Eventuellt hinner man förflytta sig lite också, hela tiden väl medveten om var man är på kartan.
4. Man pejlar och ritar in övriga 4 rävars bäringar.
5. Man besöker rävarna i valfri ordning och stämplar vid varje kontroll, antingen med stiftklämma på startkortet eller med elektronisk stämpling.
6. När man tagit alla rävar byter man frekvens till målrävens frekvens och pejlar sig fram till målet, eller orienterar sig fram dit, eftersom målet är utmärkt på kartan.
7. Sluttiden tas när löparen passerar mållinjen.

Klassindelning

Man tävlar i herr- och damklasser där elitklasserna är M21 och W21.

radioorientering klasser
Herr- damklasserna i radiopejlorientering.

I mindre klubbtävlingar används normalt ingen klassindelning. Alla tävlar mot alla.


Tävling enligt svenska regler

Sändningsintervall

I tävlingar enligt svenska regler har man 7 kontroller som delar en 7- eller 10-minuters sändningscykel. Vid 7-minuters cykel sänder varje kontroll 60 sekunder och vid 10 minuters sändningcykel sänder varje kontroll i 86 sekunder.
När kontroll nr 1 sänt sitt "pass" tystnar den och kontroll nr 2 tar vid, därefter nr 3 osv tills alla sänt var sin gång. Efter 5 alternativt 10 minuter har alla sänt var sin gång och kontroll 1 börjar om igen. Detta pågår under hela tävlingstiden som normalt är 2 timmar.

Varje kontroll är alltså tyst i antingen 6 eller 8,5 minuter. Om man inte hittar kontrollen måste man vänta längre tid än med internationella regler med 5-minutercykel.

Målgång

Man får ta kontrollerna i vilken ordning som helst och sluttiden tas vid den sista kontroll man besöker. Deltagarna går alltså i mål mitt ute i skogen vid valfri kontroll vilket gör att man måste tänka mer på banvalet.

Tävlingen

1. Starten är gemensam. Alla deltagare får starta 2 minuter innan första räven börjar sända. Det gör att löparna kan springa iväg åt olika håll och man får spridning på gruppen.
2. När man stämplar sista räven, avläser deltagaren själv tävlingstiden på rävens teckenfönster. Det blir sluttiden och deltagaren kan gå mot samlingsplatsen igen. När alla deltagare är tillbaka vet man vem som vunnit, dvs tagit flest rävar på kortast tid.

Klassindelning

I mindre klubbtävlingar används normalt ingen klassindelning. Alla tävlar mot alla.


Sprint

Sändningsintervall

Vid sprint finns det 5 kontroller som alla sänder kontinuerligt, men på olika frekvenser. Man måste alltså justera frekvensratten för att lyssna in alla 5 sändarna. Eftersom sprint ofta arrangeras i små parkområden kallas tävlingen ibland parkjakt.

Karta och kontroller

När du får kartan är startpunkten och målet utritat.

parkjakt

Från en sprint-tävling 2005 i Eskilstuna med de 5 kontrollerna inritade.

Målgång

Man får ta kontrollerna i vilken ordning som helst och sluttiden tas vid målet.

Tävlingen

1. Vid starten måste alla deltagare lämna in sin pejlmottagare på anvisad plats före första start. Detta för att undvika "tjuvlyssning" under startproceduren.
2. Starten sker i startgrupper med en deltagare från varje klass, varje minut.
3. Eftersom tävlingen genomförs på ett begränsat område och på kort tid brukar man inte ödsla tid på att rita bäringar utan håller i minnet var det olika kontrollerna ligger.
4. Man besöker rävarna i valfri ordning och stämplar vid varje kontroll, antingen med stiftklämma på startkortet eller med elektronisk stämpling.
5. När man tagit alla rävar byter man frekvens till målrävens frekvens och pejlar sig fram till målet, eller orienterar sig fram dit, eftersom målet är utmärkt på kartan.
6. Sluttiden tas när löparen passerar mållinjen.

Klassindelning

Normalt ingen klassindelning. Alla tävlar mot alla